Fukt kan vara trevligt!

05 jul 2012
I sin krönika i Fastighetsförvaltaren nr 3, 2012 konstaterar Anders Olsson, Senior Advisor på Paroc, att det finns trivsam fukt.

Klimatförändringarna står högt upp på dagordningen i dagens samhälle. Kan vi bromsa utvecklingen och hinner vi? Våra folkvalda har ett viktigt arbete här, och under tiden kan vi koncentrera oss på lite mer vardagliga ting som fukt i våra byggnadskonstruktioner. 

Anders Olsson, senior advisor Paroc

Fukt kan vara till glädje, men också ställa till problem. Det finns trivsam fukt! Tänk er ett regnväder efter en torrperiod. Det strilar fukt, marken ångar och man riktigt ser hur det grönskar. Vi tycker att livet är behagligt att dofterna ger oss en lyckokänsla.

Tyvärr är det inte ofta vi ser regnet på det sättet. Oftast vräker regnet ner och man har vanligtvis glömt att ta med ett paraply. Vi längtar till sol och värme men har oftast i detta skede inga semesterdagar kvar att ta ut.

Men så finns det regn som vi verkligen kan kalla regn. Det öser ner, våra dagvattenbrunnar hinner inte svälja allt som kommer ner från ovan. Det sipprar in både här och där.

Det är i detta skede tankarna flödar. Hur var det med dräneringen? Borde inte den bytts ut förra sommaren? Eller? Vi tänkte byta takpappen men hann inte innan hösten. Hur klarar den detta evinnerliga regnande?

Jag är en av de människor som faktiskt tror att människan har förändrat klimatet. Jag har själv upplevt att vintrarna blivit varmare, att somrarna blivit blötare och att nederbördsmängden ökat över året.

Det är i detta skede tankarna flödar. Hur var det med dräneringen? Borde inte den bytts ut förra sommaren? Eller? Vi tänkte byta takpappen men hann inte innan hösten. Hur klarar den detta evinnerliga regnande?

Kan vi bromsa?

Hur ska vi kunna ändra på detta på den korta tid som finns till vårt förfogande? Det har tagit oss cirka 130-150 år att åstadkomma vad vi har idag men vi har högst 40 år på oss att försöka ställa tillbaka klimatet. Och detta i en värld som fullkomligt rusar framåt i högsta fart. Möjligtvis har vi i västvärlden slagit av på takten, vi tillgriper vita certifikat och gör försök att på många sätt bromsa takten på de utsläpp som förorsakar växthuseffekten.

Men hur ska de som idag inte hunnit skapa sig den välfärd som är oss förunnat? Ska de stå kvar på den nivå de har idag? Borde inte också de få ta del av mycket av de vi fått de senaste hundra åren?

Eftersom de största förändringarna i klimatet åsamkas de som lever i länder med redan tidigare små förhållanden, är risken stor att vi kommer att få se stora folkomflyttningar om vi inte lyckas att bromsa de växthusgaser som är orsaken till klimatförändringarna.

Fukt i konstruktioner

Efter denna domedagsprofetia känns det lite beklämmande att tala om vardagliga ting som fukt i konstruktioner och vattenskador. Men det är trots allt något vi själva kan ta tag i, klimathotet måste hanteras av våra folkvalda.

Om man talar om fukt i konstruktioner så finns det huvudsakligen två orsaker, konstruktionsfel och utförandefel. Tyvärr är utförandefelen de vanligaste och härstammar troligen från det tempo som är tvunget att hållas på arbetsplatsen för att hinna med den satta tidplanen och naturligtvis för att tjäna så mycket som möjligt.

Men även konstruktionsfelen har sin beskärda del. Ibland ser man lösningar som inte ens under de gynnsammaste förhållanden skulle gå att utföra, än mindre under en regnig, kall, mörk höstdag. Men jag tror att med de utbildningsinsatser som kommer hela yrkeskåren tillgodo de närmaste åren genom Build Up Skills, så kommer vi se mindre av utförandefelen och vi kommer åter att få uppleva den yrkesstolthet som kännetecknat de hantverkarskrån som i alla tider uppfört våra fantastiska byggnader.